
Tvärtemot vad många tror så är det mindre risk att halka när en springer än när en går, eftersom löpsteget hamnar direkt under kroppen jämfört med framför kroppen som ju är fallet vid gång. De nästan 5 km jag avverkade under halvtimmen flög förbi om jag jämför med de senaste 10 månaderna på ett trist löpband på gymmet. Inte var det särskilt knepigt att springa i mörkret heller (jo gatulampor fanns det ju förstås).
Rekommenderar jogging utomhus till alla läsare av bloggen :)
6 kommentarer:
Och visst går det lättare när man har nya trevliga träningskläder! Effekten av det skall man inte förakta, det är precis som om det är inbyggd energi i dem!
Låter UNDERBART! Själv är jag "säsongare", dvs. springer vår - höst. Varvar med stavgång. Snygga kläder!
Visst är det härligt med löpning på vintern. Jag personligen gillar att andas den där kalla luften,och att svettas fast man borde frysa.Kul att du vågat dig på detta trotts oro för att halka. Visst känns det underligt att löpning känns mindre riskabelt än att gå. Är lite besviken på Stockholms vintern dock. Hade tänkt åka skidor i vinter, men det blir svårt utan snö! Gott nytt år på dig / Frida "syster yster" Blomqvist
Det är så fint att du skriver "en" i stället för "man". :) Det får mig att tänka efter.
/Maria Stenlund
Monica: Javisst, fräscha kläder känns roligare att använda!
Ulrika: Tack! stavgång låter också som bra träning, ska testas nån dag :)
Frida: PRecis, det känns lite som att lura naturen när en är ute och svettas i kylan.
Maria: Yes! Precis vad jag ville, att folk skulle tänka lite extra på "en" istället för "man" :)
Kikar in för att önska dig ett alldeles underbart 2009!
Många kramar från Ulrika
Skicka en kommentar